Extremt trött om kvällarna, men härligt trött. Mitt nya jobb känns bara bättre för varje dag som går och jag är så glad att jag fick denna möjligheten, även om jag är helt slut i hjärnan vid dagens slut.
I Malmö var det fortfarande en del som inte visste mitt namn när jag slutade, då hade jag varit där i fyra månader. Efter jag varit där i två månader fick jag fortfarande frågan om jag var deras avdelnings sekreterare... De hade EN sekreterare att lära sig namnet på, och det var jag!! Är jag så grå och tråkig att jag är så lätt att glömma?
Nu har jag arbetat 2,5 veckor och dels vet personalen vem jag är, dels tilltalar de mig med mitt namn (eller i dag fick heta Pussgurka när hade glatt besked till en av sköterskorna), men framför allt känner jag mig välkommen.
Tjänsten innebär att jag sitter två veckor i den livliga och tempofyllda receptionen och sköter all beställning av ambulanstransporter, tar emot samtal och besökare, posthantering och massa andra administrativa uppgifter. De andra veckorna sitter jag utanför avdelningen i lugn och ro och skriver diktat, sköter registrering och avdelningens beläggning. Sen börjar det om igen i receptionen i två veckor, skriva två veckor o.s.v.
Tycker detta känns som en väldigt bra fördelning och jag hoppas det kommer fortsätta kännas såhär bra.
